Hur bra är det att översätta årsredovisningen med ai?

Funderar du på om du kan använda AI för att översätta årsredovisningen? Klart du gör! Vem gör inte det? Men när funkar det bäst att använda AI? Och vad behöver man tänka på?

Här kommer fyra goda råd:

1. Om du inte betalar för produkten så betalar du med din data - det är alltså du som är produkten.

Kanske äger du rätten att skicka innehåll till okända mottagare på internet, men i en professionell kontext är detta många gånger inte fallet. Du bör alltid använda betalversioner av AI-verktygen och säkerställa att användarvillkoren och tjänstens sekretesspolicy är i linje med era datasäkerhetsrutiner. Och tänk en extra gång innan du skickar data som lyder under MAR.

2. Är formen en del av innehållet? Om du har ren text att arbeta med, som löptext i ett enkelt Word-dokument, eller om layouten inte är viktigt för dig – då är det inga problem att kopiera och klistra in i ChatGPT eller i ett verktyg som DeepL.

Om ditt innehåll ska tillbaka in en snygg layout blir det mycket extra arbete – du kommer att få klippa och klistra varje liten bit. Då är det bra att välja ett verktyg som kan översätta hela dokument med bibehållen layout. Alla filformat stöds inte av alla verktyg – det är till exempel inte alla verktyg som kan hantera InDesign – så var uppmärksam på det när du väljer verktyg.

3. AI-översättning fungerar olika bra beroende på vilka språk som är inblandade.

AI:erna är tränade på ofantliga mängder data. Data som till största delen är på engelska. I praktiken betyder det att utfallet kommer att bli långt mycket bättre om engelska är ett av språken i din språkkombination. Ett exempel: Svenska och norska liknar varandra i hög grad, men AI-översättning mellan dessa språk blir trots språkens likhet många gånger förvånansvärt oidiomatisk.

4. Du måste räkna med att lägga tid på att kontrollera och rätta AI-översättningen.

De senaste årens landvinningar är inget annat än otroliga. Men de översättningar som kommer från en AI är i sista hand sannolikhetsberäkningar baserade på den data som AI:n har tränats på. Generativa språkmodeller som GPT 4 gör detta på ett lite annat sätt än modeller som specifikt tränats för översättning (sådana som ligger till grund för t. ex. Google Translate eller DeepL). Och gemensamt är att det är fråga om matematiska beräkningar av vad som vore den mest sannolika översättningen. Samma ord eller uttryck kan genereras på olika sätt på olika ställen i texten. Begrepp och företeelser som förekommer sällan eller inte alls i träningsdatan kan ge upphov till märkliga översättningar. Stora språkmodeller är till sin natur ”icke-deterministiska” – vilket betyder att du inte kan räkna med att få samma översättning av samma text två gånger från ett verktyg som ChatGPT. Om du bara översätter för din egen skull, till exempel för att få en uppfattning av vad det står, spelar det förmodligen ingen roll. Men om mottagaren är någon annan så är det din eller företagets trovärdighet som står på spel.

Maskinerna gör andra fel än människor och för den som granskar texten gäller det alltså att hålla koll på andra saker än om det hade varit en människa som gjort jobbet. Det är till exempel svårt att få dagens artificiella intelligenser att följa stilguider och ordlistor. Även med verktyg som hävdar att de har stöd för ordlistor får man vara nöjd om det blir rätt i 80 procent av fallen.

Gör-det-själv eller ta hjälp?

Vi i språkbranschen har använt AI som stöd i våra processer sedan länge. Nu finns det fler och mer tillgängliga verktyg och för rätt användningsfall finns det verkliga vinster att hämta in såväl när det gäller smidighet i hanteringen som hastighet och kostnad.

Ett snabbt och träffsäkert sätt att skaffa sig en bild av möjligheterna med AI-översättning i egen regi är att ställa sig följande frågor:

·       Har vi tillgång till ett betalt verktyg för AI-översättning som kan ta innehållet i det format som texten finns i?

·       Är engelska ett av språken?

·       Har vi resurser (tid att lägga, ämnes- och språkkunskaper) för att kontrollera AI-översättningen?

Om du har svarat Ja! på alla tre frågor är AI-översättning en no-brainer: Du har mycket goda förutsättningar att verkligen dra nytta av AI och själv kontrollera hela processen.

Om svaret är nja, nej eller vet inte på någon eller några av frågorna är det värt att överväga era alternativ mer noggrant. Och skulle det behövas så finns hjälp att få, både med hanteringen av innehållet och att kontrollera AI-översättningen.

Och om du känner dig osäker på vilken strategi och process som passar bäst för era behov kan du prata med någon av projektledarna på Sthlm Kommunikation så guidar de er.  

Lycka till!

Henrik Kühnemann

Produktionschef på översättningsföretaget Translator Scandinavia som har jobbat med AI-stöttade arbetsflöden sedan 2017.

Föregående
Föregående

Be a fin at financial English

Nästa
Nästa

Fallgropar vid AI-översättning av ESRS